Det är tungt nu. Har nog aldrig mått så här psykiskt dåligt som jag gör nu. Man märker verkligen att minsta lilla påverkar en supermycket. Och det som gör att jag mår såhär är skolan. Utav olika anledningar:
* C-uppsatsen som aldrig kommer framåt.
* Motivationen som kommer och går, men det svåra e att fortsätta när det blir jobbigt.
* Att tentan e framflyttad fyra dagar.
* Att ha tenta efter examen eller rättare sagt (fejkexamen).
* Stressen över att lyckas klara de tentor jag har kvar, allra helst den kliniska sluttentan.
Detta är lite av de saker som gör att man inte mår någe bra. Men men, jag hoppas på bättring. Det jobbigaste med att må såhär är att jag har svårare att kontrollera humöret mitt. Jag tycker synd om stackars A som lever ihop med mig. Kan inte vara lätt för honom nu. Hoppas han står ut bara...
Hoppas det lättar snart! Du vet att de bara är att ringa om du behöver prata av dig. STOR KRAM!
SvaraRadera