2012-10-12

Har nyss kommit hem från Umeå och ska ha en myskväll med min älskling. För vi firar nämligen 10 år tillsammans idag. Fatta att man har varit tillsammans så länge och vi har ju i princip bott ihop hela tiden. Helt sjukt. Man var ju så ung när jag träffade A, hihi, men glad är jag för att jag träffade honom. Har haft 10 bra år med både upp och nedgångar men det tror jag att man behöver ha för att uppskatta när det e riktigt bra också. Vi ska iaf käka lite god mat och titta på film och bara ta det lugnt.
Nä nu är det bara min älskling som gäller resten av kvällen =)

Tjurruset 2012 =)

Tänk att man har varit med om det med. Dock inte tjurruset i Pamplona som många verkar tro när man nämner det utan tjurruset i Stockholm, närmare bestämt i en förort till Stockholm, i Hacksta. Vem kunde tro att de skulle ha en sådan jobbig natur att springa runt i, hihi.

Här var vi taggade innan, vi visste då inte vad som väntade oss. Och tyvärr hade man inte en kamera på huvudet, synd de för det går inte att tro på förräns man har sett det med egna ögon.

Det började med lite lätt löpning och sedan kom en slalombacke, jaja, då var man ju fortfarande pigg så det gick ju ganska bra. När man väl hade kommit upp så gick det brant nedför och då var det ju bara att hänga på dom framför. Sedan kom det lite småhinder. Sedan kom ett kärr, och ett till. Sedan ett vattendrag och nå träskaktigt till. Sedan när vi hade sprungit nästan 9 kilometer i den värsta terräng jag varit med om, så kom vi till helvetesdikena. Man kom fram till ett 100 meter långt dike med stupande kanter, geggavattnet gick upp till brösten. Man försökte ta stöd i dikeskanterna men där var så kletigt så det gick knappt. Men fram och upp ur diket kom man. Sedan såg man, ett dike till på 100 meter, ja men det klarar man ju, eller nåt. När man väl kom upp ur det diket, ja då möttes man av synen, ett till 100 meters dike där man sögs fast i botten och hade ingenstans att ta stöd. När slutet av detta dike kom kände man sig hyffsat mör men tog sig ändå upp för att upptäcka att det visst var ett till geggadike på 400 meter. Fy farao säger jag bara. Efter dikena så var det lite lätt (eller lätt å lätt) löpning kvar till mål med nåt litet hinder efter vägen. Men i mål kom jag och då var jag så jäkla slut men lycklig =)

Ja, så här vackra var vi när vi kom i mål, haha.
Kan meddela att allt jag hade på mig förutom sportbehåarna (ja jag behöver två när jag ska springa) kastade jag, tom skorna för hade nog aldrig lyckats få dem rena igen.

En sådan här vacker medalj fick man iaf =)
Den hänger nu bland mina andra medaljer.

Nu ska vi äta på Vapiano och det ska bli så gott så. Det förtjänar man efter denna bragd =)

Hmmm, nattjobb....

Igår morse klev jag upp kl 7, det var nämligen dags för tvättstuga och det var välbehövligt. Så klev upp och tvättade fast jag hade hellre stannat kvar i sängen, den var ju så varm och mysig.
När jag hade tvättat och hängt allt så kröp jag ner i sängen och råkade somna till en halvtimme =)
Himla skönt var det. Klev upp och gick ner och hämtade det sista i tvättstugan. Sedan var det dags att göra sig klar för en lunch med älsklingen för att sedan åka på jobbet. Hade kvällspass på sjukan. Väl där var det bara att sätta igång å jobba och efter nå timmar ringde en kollega som skulle jobba natt och sjukanmälde sig, så då hoppade jag in. Så nu sitter jag här kl fyra på natten och yrar, haha.
Närå inte direkt men sjukt trött e jag, men det blir bra med pengar och gå ut extra, det e ju alltid bra med pengar. Finns ju alltid nåt att lägga dem på.

Nu är det dock inte så många timmar kvar. Var mycket i början men sedan lugnade det sig lite så nu har jag tom hunnit städa lite i LM-rummet, duktiga jag =)

Nä man ska väl ta och riva av de sista timmarna. När man väl har sovit några timmar e det dags att packa väskan, för på fredag åker jag till stockholm för att sprnga tjurruset på Lördag. Hur det sedan kommer att gå det återstår att se, haha, om jag överlever ska jag fundera på att anmäla mig igen.

Nä nu jobbet...