27 februari....

Idag är det precis ett år sedan jag och Mi åkte tjejvasan. Jag kommer ihåg det som igår...
Vi åkte bil ner för vi fick åka ner med Moe och hennes karl. Det var snällt =). Vi kom dit i lagom tid dagen innan, hämtade ut våra startkuvert och sedan åkte vi och käkade och lite senare kom vi till skolan där jag och mi skulle sova. Vi var ju där lite sent så skyndade mig att pumpa upp min madrass. Mi hade ingen propp till sin så hon gick och lånade en madrass för 50 spänn, haha, fast skulle inte ha varit snabb med att skratta. Det var tydligen ett litet hål i min luftmadrass, märkte det när jag vaknade mitt i natten och låg på ett hårt stengolv... ajajaj... men lyckades halvslumra lite grann. Var lite trött då vi vaknade men vi tog oss upp och gick och åt frukost. Försökte få i sig ordentligt så man skulle orka åka de tre milen på skidor. Vi fick lösa en enkelbiljett till bussen som tog oss rakt ut i skogen. Där var vi i tid så vi såg dom som startade först kl 10:00. Vi var i startgrupp 4 så vi startade 10:45. Vi tog på oss skidorna, jag och mi hade vallningsfria skidor som ej var glidvallade, moe hade iaf vallat sin riktiga skidor. Starten för oss gick och det var bara att kämpa på, första delen var uppför, och det gick bra, vid cirka 15 kilometer var det himla skönt, solen lyste, det var vackert där i skogen där vi åkte. När det var 9 km kvar nådde jag sista kontrollen eldris med blåbärssoppa och bröd, där var jag så slut, så jag ringde hem till min älskling som peppade mig till att fortsätta. De sista kilometrarna tänkte jag hela tiden att jag orkar en gång till, till hemköp, för det är en kilometer från mig till hemköp. Till slut kom jag i mål och fick min medalj =)
Jag ringde min älskling och grät av lycka av att ha klarat av den samt av trötthet. Sen var det bara att ta sig till bussarna och ta en buss till duscharna som bestod av en superstor hall fullt med kvinnor, kändes som ett fångläger, alla man till duscharna. Men men. När jag hade duschat hittade jag mi där inne, hon var i mål en stund före mig..... lite seg jag. Vi satte oss på en buss på väg tebax till skidområdet, där gick vi och hämtade diplomen, skidorna och sedan träffade vi moes karl som hämtade upp oss med bilen. Vi stannade till en sväng på Sibylla och käkade lite, oj vad hungrig man var. Sedan började färden hemåt. Vi hade lite tidspress då moe och hennes karl inte skulle hela vägen hem utan stanna i söderhamn så vi skulle ta tåget därifrån. Vi hann precis med tåget. Det var två trötta tjejer som satt på det tåget, men ändå väldigt nöjda =)
Vi fick hämtning från tåget och det var riktigt skönt att få komma hem.
Detta var ju precis för ett år sedan, tänk vad tiden har gått fort......